Coacha barn vs straffa barn vs lärarkåren

Barn får ta konsekvenser när vi vuxna inte vet hur vi ska göra.

Jag har en positiv uppfattning när det gäller Folkpartiets krafttag för skolan, lärarna och elevernas arbetsmiljö. Det senast utspelet från Jan Björklund gällande åtala barn är jag frågande till, men han har väl en god intention. (ska läsa på lite till innan jag säger nått)

Det jag vill att vi kollar in och arbetar med parallellt med alla verktyg Jan kastar in i skolan är lärarnas utbildning. Vi kan inte bara lägga alla fel och briter i skolan på "för få" verkty eller att barnens hemförhållanden är dåliga och allt vad jag hör. Mycket handlar hur människa möter människa, eller? Jag vill lägga dessutom mer ansvar på politiker att se till att lärarna har lärt sig att lära ut!

Att ge lärarna verktyg och befogenheter när de redan är i yrkeslivet är bra, men om man som människa inte vet hur man använder verktyget eller provar sig fram på egen hand, kan detta leda till att användandet stjälper mer än hjälper. Låt mig utveckla tanken.

Idag har vi en skola där elever och lärare och i viss mån föräldrar, förknippar prestation med person och detta får konsekvenser för de enskilda individerna. Som utbildad coach och grupptränare tror jag mig veta, att det inte är det bästa sättet att leda en grupp. Här vill jag fråga hur mycket ledarskap och coachutbildning en lärare har? De lärare jag samtalat med, både de som arbetar nu och de som utbildar sig idag, svarar att de inte har någon, om de inte själva valt att studera ledarskap. Ska det vara så? Att landslagstränarna har en mer gedigen coachutbildning än vår lärarkår?

Det är idag ännu viktigare att lärare lär sig att inte koppla betyg till person, men det är av ännu större vikt att lärarna lär eleverna att inte koppla sitt betyg till sin person. Framför allt när vi nu väljer att gå ner i åldrarna med betygen. Här måste politikerna ta sitt ansvar och lära lärarna genom lärarutbildningen!

Det är lärarens uppgift och profession att kunna möta eleverna där de är och få eleven att tro på sig själv och nå sina mål, oavsett om läraren gillar eleven som person eller inte. Men alla kanske inte har färdigheten eller kunskapen och därför vill jag lyfta frågan om coachning och ledarskap i lärarutbildningen.

En lärare idag har fullt med uppgifter i klassrummet, men det är ingen större skillnad på att coacha och lära en grupp innebandy eller lära dem matematik, mer än att de oftast är frivilligt på innebandyn. Å andra sidan VILL många elever lära sig när de är i skolan. Hursom helst. Det är här verktyget coachning kommer in. Att möta människan där hon är och hjälpa till att skapa engagemanget, det är en lärares uppgift.
Idag saknar jag tyvärr denna förmåga hos många i lärarkåren. Har vi inte en skolplan som säger att skolan ska utgå från individen? Jag tror vi missar en viktig bit när vi utelämnar coachning och ledarskapet i skolvärlden och ger lärarkandidaterna en utbildning i detta.

Jag tror att det är av vikt att Folkpartiet, som ansvarar för utbildning i landet, lyfter frågan då tanken är liberal i grund och botten.
Vi vill att alla människor ska få vara de personer som de är och att de ska bli bedömda utifrån sin prestation och inte person, i alla fall inte i betyget. Jag vågar påstå att lärarna generellt inte alltid har kunskapen att inte blanda ihop dessa två begrepp.

Jag anser att det är en politisk fråga, att förbättra lärarutbildningen och inte alltid ge barnen konsekvensen när vi vuxna inte vet hur vi ska handla.

//Rebecka