Många tankar

Idag är det tisdag och det känns som...ja, jag kan inte riktigt ta på det. Det känns i alla fall inte som vanligt. Raffi är hemma från USA och hälsar på. Johannes är och åker snowbord över dagen i Romme. Anders slappar i soffan. Gabbe ligger på golvet framför brasan och spelar spel med sin kusin och Amanda sitter i fotöljen jämte brasan och läser bok. Själv sitter jag vid köksbordet och tänker så himla mycket. Och jag tror jag gillart.

Jag tänker på hur tokigt det är med vägskatten för utlandsregistrerade lastbilar. Jag retar ihjäl mig på att de långtradarna får ta sig gratis till Norge och Finland på våra svenska vägar. Hoppas jag kan skriva en motion om detta...

Jag tänker på hur irriterande det är att när någon väl kämpat och gjort uppoffringar i livet för att kunna tjäna mer pengar, så ska det skattas bort mer än hälften, 57% är jättemycket pengar att "ge bort". Här ska undersökas om det är så himla viktigt att den procentsatsen måste vara så hög?

Det kokar nästan i mig när det finns något som kallas pappamånad. Är resten mammamånader? Kanske behövde vi komma på pappamånaden för att förstå att det är föräldrarna som själva ska fatta beslutet om vem som ska vara hemma och när. Handlar det om att du fortfarande tror att det är ekonomin som styr så finns lösningen på det problemet också. Jag ska kolla om det är en genomförbar idé.

Det stör mig enormt att alla som vågar riska, chanska, satsa för att starta eget företag inte får mer uppskattning i Sverige än de får. Att det fortfarande finns en attityd som inte lyfter och engagerar flera. Här har politiken mycket kvara att göra. Jag ska göra allt jag kan för att bidra till ett bättre företagsklimat och att det är okej även i Sverige att lyckas - vi behöver inte fara till Amerika längre.

Jag gillar att Stockholm satsar på en idrottsarena. Det visar att de vill att Sverige ska vara med och skapa och engagera genom idrott. Det visar att Stockholm vill vara en del av alla de konsekvenser idrottsarrangemang föder. Hoppas att min stad vågar göra samma sak nu när vi så kaxigt sagt att vi vill bli "Årets idrottsstad 2015" Jag ska göra allt jag kan för att bidra till den utmärkelsen.

Nu ska jag göra allt jag kan för att bidra till familjemyset och umgås mera. Snart är det dags att kliva in i vardagens besty igen, men nu ska jag njuta av den tidlösa ramen.

Kram å Karma
Rebecka