Andas ut

Oj så länge sen jag bloggade. Det har sina skäl, men jag ska inte belasta er med dem. Istället ska jag berätta att jag äntligen blivit av med en sten från mitt bröst. Gjorde min första omtenta i statsvetenskapen. Vad obehagligt med omtenta i ett ämne jag brinner för. Men uppenbarligen hade jag inte fattat. Men nu kan jag andas ut.

Omtentan är inskickad och klar. Undra om läraren hinner med att rätta innan jul. Så jag vet om jag klarat den. Eller ska jag tänka tvärtom och hoppas jag får den efter nyår så jag inte behöver ha en ännu en omtenta runt halsen över jul?

På tal om jul. Jag kräks verkligen på december månad. Det är första gången på åtta år som vi ska vara befinna oss hemma mesta delen av tiden. Så....obehagligt....
Både Anders, Gabbe och jag längtar till solen. Så vi har bestämt oss för att sätta igång och spara så vi kan åka nästa december. Får se hur det går med det.
Kanske är det lika bra att sätta igång och njuta av julen och dess charm istället. Se på stressen som en viktig ingrediens i julekakan, så att säga. Utan att påverkas av den. Som att äta chokladkaka utan att bli tjock.

Paket lär det ju inte bli så många fast min lille son ska ju få massa paket så klart. De stora barnen är nu så stora att det inte känns lika viktigt med massa paket på något sätt. Kan förstå hur min mamma tänker om mig och hellre ger till Gabbe. Men visst hoppas jag att jag får något. Jo, Amanda och Johannes ska få, självklart...men jag vill tänka ett steg till än bara köpa. Hänger du med?
Anders ska få ett härligt paket av mig. Jag tror inte han kommer uppskatta det först, men sen, i sommar...he he he he

Ååå vad jag känner att jag saknat att skriva. Jag har fått mängder med tips och även egna tankar om vad jag ska blogga. Men det får bli en annan dag. Kanske imorgon om vi har tur.

Var rädd om dig så ses vi snart igen.

Kram å Kharma
Rebecka