Kommunal eller fri skola?

Idag börjar jag min sista termin innan jag kan kalla mig statsvetare. Stolt, tacksam och glad över mig själv som har tålamod att hålla mig i den akademiska världen. Jag tänker inte ta ut segern i förskott, absolut inte. Men någonstans känns det som att det kommer gå bra. Framför allt när jag tittar tillbaka på hösten, den gick ju så otroligt fort. Men det är inte detta jag vill blogga om idag.


Idag vill jag blogga om olikheter, obehöriga lärare och skola. Skosystemet i helhet tror jag att bloggen beskriver tillslut.

Jag jobbar ju själv som en sk. obehörig lärare och har fått jobbet tack vare min kompetens i området. Ger jag sämre betyg på mina elever än mina elevers mentor? Jag vågar inte säga ja eller nej där. Däremot har han större insikt i lärarplanens krav.

Jag var ute på en skola häromdagen och mötte ett gäng tjejer som går sista året på en kommunal friskola. De berättade att de var sura för att deras kompisar som går på en friskola får MVG i betyg och när de har bytt skola till deras har de inte ens klarat gränsen till VG. De blir irriterade för de vet att de slåss om platser på universitet på olika villkor.
Jag tänker ja, det är människor som sätter betyg utifrån kunskap och värderingar. Jag säger inget, utan frågar istället hur de skulle vilja ha det? Någon föreslår fler likvärdiga tester på alla skolor i hela Sverige som får större betydelse i betygsunderlaget. Jag tänker, yes, centralisera mera!

Det jag försöker fundera över är om det är korrekt att säga att friskolor är sämre eller bättre än kommunala skolor eller kommunala friskolor. Jag anser nämligen, än en gång, att det inte är koncepten som är fel eller rätt. Jag hävdar å de bestämdaste att det är människorna i koncepten som agerar med olika inställningar.

Jag säger så här, det är otroligt viktigt att våra lärare har en pedagogisk utbildning och en utbildning hur de betygsätter våra elever. Men kanske inte enbart ur ett rättvist perspektiv för eleven, utan även för att jag vill få upp statusen för lärarkåren. En gång i tiden var de lika högt aktade som politiker. Idag vet jag inte vem som är mest aktad av de två kategorierna, men jag vet vem som har mest i lön.

Du har med stor sannolikhet någon gång träffat den där människan som är riktigt street-smart, utan akademisk utbildning, men som knäckt koden på den arenan de vill agera. Sen har du säkert träffat den där akademiska läraren som har noll koll på vad som är rätt och fel.

Tänk den där dagen då du är rektor på en skola. Du möter en dag i ett helt annat sammanhang en person som du ser bara strålar och som mycket väl skulle kunna undervisa för att alla bara stannar och lyssnar. Du möter denna dag den där street-smarta tjejen eller killen. Och du tänker för dig själv, denna person vill jag ha till min skola, vi söker ju en snickarlärare. Till på köpet visar sig att denna glada, inspirerade person är snickare i grund och botten. Ska du då inte kunna anställa denna härliga någon för att det saknas akademisk utbildning.

Vad jag försöker komma fram till är att livet inte är svart eller vitt, utan gôrgrått. Hade livet varit svart eller vitt hade vi antagligen levt efter Bibeln än i dag. Gråzonen måste även våra politiska myndighetssystem lära sig att hantera. Alltså människorna som jobbar i myndighetssystem och i offentliga verksamheter måste börja våga se varje individ och varje individs behov och möta det. Men det är klart. Har man arbetat i en socialdemokratisk låda de senaste 40 åren, är det kanske svårt att förstå att det är okej.

Bara Sverige vågar ge Alliansen ett nytt förtroende den 19 september i år. Låt oss inte backa bandet och åter gå in i den där lådan där alla ska vara lika. Det funkar inte så. Alla är inte lika, men betygsmätningen behöver bli mer likvärdigt behandlad.
Vi behöver lära oss alla oavsett var vi jobbar eller verkar, det är okej att alla är olika, men det handlar inte om skolmodell. Utan lärarna och rektor i skolmodellen. Det går inte att generalisera vilken modell som är bäst, jag har sett kommunala skolor som äger och friskolor som suger. Och givetvis tvärtom. Men låt oss fundera på hur vi ska få upp lärarnas status för en stund.

Oops vad klockan sprang iväg. Nu måste jag åka och hämta sonen på fritids. Det är innebandy som står på menyn idag.

Kram och karma

Rebecka