Förändringar är normaltillstånd

Idag har jag förstått att förändringar är ett normaltillstånd. Enda gången det krockar är när det förändras i någon annans värld och inte i min, samtidigt. Hänger du med?
Jag tänker så här, när en persons åsikter eller förutsättningar för en åsikt förändras händer det något för individen och i dess grupp runt omkring. Åskiterna kan komma att implanteras i den större massan på sikt och snart har den stora massan också förändrat sin åsikt. Häng med här nu! Ta 60- och 70-talet som exempel. Då hade den stora massan en vision om folkhemet. Ingen skulle vara rikare än någon annan...klasskillnaderna skulle suddas ut.

Men vad händer nu, idag 2010? Jag vågar påstå att jag tillhör den "tysta generationen" Den generation utan visoner och mål, mer än att få vardagen att gå ihop och en enorm längtan till pensionen. Socialdemokratin med sin socialism har förlorat i förändringarna och nya ismer är påväg att ta fart. En moderat talesman säger att konservatismen är påväg mot socialismen, att centern är påväg mot nyliberalismen och att socialismen är påväg mot sin död. Jag tycket det var en rolig förklaring och det ligger mycket i det hela. Alla ismer förändras tack vare att socialismen fyllt sin funktion färdigt.

Vad blir nästa ism? Vad blir nästa mål och vision. Ny Demokrati lyfte några härliga frågor vilket ledde till konsekvenser i samhället där vi vågade ifrågasätta politiken. Är det ett sätt eller en process i förändringens tid? För jag tror verkligen på att varje parti nu MÅSTE ta sitt förnuft till fånga och våga stå för att var tydliga. Jag tror att ju gråare politiken blir - desto färre röster får vi och desto färre kommer att till slut bry sig. Vi står nu vid förändringens möjligheter! Jag är beredd - är du?!