torsdag 27 augusti 2009

Äntligen tillbaka

Nu är jag tillbaka från semestern och jag är hungrigare än någonsin på att ta tag i mina politiska planer. Jag har gjort mycket av det där jobbet som tar tid att göra och som inte syns förrän en tid senare. Och nu...nu börjar det. Men vad är det jag har gjort och vad är det jag vill göra?

Nu är det inom partivärlden dags att positionera sig och det är inte en lätt uppgift när spelplanen och reglerna inte är glasklara för en nykomling. Men jag lägger mig platt och gör så gott jag kan. Vad mer kan jag göra?

Imorgon är deadline för att nominera och nominera sig till kommun-landsting och riksdag. Jag har skickat in till kommunfullmäktige och till riksdagslistan. Vad som händer nu har jag fått förklarat, men utifrån dessa historier ska det bli otroligt intressant att uppleva de beskrivande ögonblicken av det interna provval som pågår nu en tid framöver.

Det som blir en intressant tanke för mig är att så lite jag lärde mig om det politiska livet på riktigt i skolan. Jag trodde, ärligt talat, om jag kryssade någon till kommunfullmäktige och den hamnade etta på listan, så skulle den bli ledare för partiet. Korkad eller är det någon mer som trodde så?! Kyrssar du ingen så är det den som står etta på listan som blir etta till att komma in i respektive fullmäktige. Ja, jag kan förklara tydligare när vi träffas ute i valet.

Jag har gjort klart min broschyr, tagit de mesta fotona och börjat boka de flesta mötena med små och medelstora bolag, idrotten och turistnäringen. Planen är att fokusera på att få ut min blogg till verkligheten - lite läskigt med tanke på att jag såg idag att hela 70% av Sveriges befolkning INTE läser bloggar och ändå har bloggar en sån genomslagskraft. Märkligt...

Sitter och snickrar på hemsida, funktioner, varumärke, mediastrategi. Samtidigt som jag snickrar ihop åsikter som jag vill publicera. Satan gatan vad spännande det är!

Oj, måste hinna med mina studier också, men det är ju bara att läsa och komma ihåg. Det förstämnda är inga problem...åldern tar ut sin rätt som den 36 åring jag är.

Har du tips tankar och idéer och lusta att bara slänga ur dig några - varmt välkommen!

Det som skrämmer mig lite är mina partivänner eller ska jag säga lagkamrater. Nu pratar jag inte om de i min stad eller mitt län - nä, jag blir lite rädd för attityden på riksnivå. Jag tror jag stannar där.

Dags att laga mat till en son,dotter, dotters pojkvän och mig själv, pasta med baconsås är beställt i svininfluensans tider.

Var rädd om dig

//Rebecka

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar